Paradigm

Paradigm betyder modell, förebild, mönster eller mönstergillt exempel, men uttrycket paradigm har av Thomas Kuhn (1922-1996), fått en vidare betydelse. Paradigm är ett centralst begrepp i Kuhns teori om vetenskapliga revolutioner. Kuhns idé om paradigm är insprirerad av Ludwik Flecks idéer om tankestil och tankekollektiv. För Kuhn står paradigm bl.a. för rådande tänkesätt som domineras av paradigmatiska exempel eller modeller. Paradigmet bestämmer vilka frågor som ställs, vilka svar som ges och hur experiment skall utföras. I ett efterord till den andra utgåvan av The Structure of Scientific Revolutions gör Kuhn en distinktion mellan två betydelser ordet paradigm: Dels använder han ordet i betydelsen i den snävare betydelsen förebild eller mönstergillt exempel på problemlösning. Dels använder han ordet i den vidare betydelsen teoretiskt ramverk, som innefattar vissa idéer, termionologi, metododik, värden och ontolgiska antaganden.

Forskning som bedrivs inom ett bestämt paradigm benämner Kuhn normalvetenskap. Då ett paradigm utsätts för tillräckligt många anomalier hamnar paradigmet i en kris. Till sist sker en vetenskaplig revolution och ett paradigmskifte. Två olika paradigm anser Kuhn vara inkommensurabla.

Kuhn var till utbildningen fysiker, men han verkade främst som vetenskapshistoriker. Kuhns exempel är främst tagna från fysikens historia. Som exempel på paradigm nämner han speciellt Aristoteles teleologiska fysik, Newtons klassiska mekanik och Einsteins relativitetsteori. Enligt Kuhn existerar inte flera paradim samtidigt, åtminstone inte under perioder av normalvetenskap. Å andra sidan menar Kuhn att det t.ex. inom sociologin överhuvudtaget inte existerar några paradigm. Man kunde dock lätt argumentera för att det för humanvetenskaperna är kännetecknande att det samtidigt kan förekomma flera olika konkurrerrande paradigm.

Då ett paradigm i den kuhnska betydelsen präglats av en modell som överförts från ett område till ett annat, kunde man säga att en viss metafor präglar ett rådande tänkesätt. (Detta förutsätter att vi med metafor inte bara förstår uttryck eller uttryckssätt.) Paradigm i denna bemärkelse betyder ungefär det samma som Foucault kallade epistemes.

En dominant bild eller tankemodell som lånats från naturvetenskapen till ekonomin är "det naturliga urvalet". Darwins teori om arternas evolution hjälper oss på ett överfört plan att gestalta den fria ekonomins mekanismer - vare sig vi härigenom får en riktig eller felaktig bild av marknaden. Ändå torde Charles Darwin själv ha fått inspirationen till sin teori om arternas utveckling från samtida liberala ekonomiska teorier.

En modell som föråldrats på sitt ursprungliga område kan leva kvar som en överförd modell eller ett paradigm på ett annat område. Ett berömt exempel på ett "föråldrat" paradigm är den newtonska mekaniken. Medan den klassiska fysiken (åtminstone delvis) ersattes av en ny fysik, överlevde det mekanistiska paradigmet inom samhällsvetenskapen. Liksom den positivistiska sociologin och tron på samhälleliga prognoser hade varit otänkbar utan den newtonska mekaniken, tycks det ha behövts en kaosteori för att man skulle inse att sociala omvälvningar inte alltid kan förutspås. Lika väl är människors sociala beteenden lika artskilda från vätskors och gasers kaotiska virvelrörelser som från fasta kroppars mekaniska rörelser.

Hayden White använder begreppet paradigm för dominerande modeller som är om möjligt ännu mera fundamentala än paradigm i den kuhnska bemärkelsen. För White utgörs de grundläggande paradigmen inte av olika metaforer, utan av olika typer av troper. De fyra olika troperna metafor, metonymi, synekdoke och ironi utgör de alternativa paradigm genom vilka historiker och historiefilosofer gestaltat historien. Dessa paradigm motsvarar även fyra epoker i historieskrivningens historia.

Begreppet paradigm motsvarar delvis förutom Flecks begrepp tanklestil även Lakatos begrepp forskningsprogram och Foucaults begrepp episteme och diskurs.

Startsida

http://www.wadenstrom.net/vetfil    ralf.wadenstrom@helsinki.fi