Metafor

Med en metafor förstår man en språklig bild, ett bildligt uttryck eller en trop av ett visst slag. När man uttrycker någonting med en metafor överför eller transporterar man ett ord från ett sammanhang till ett annat sammanhang, där ordet inte ursprungligen hör hemma. Det ting som ordet eller uttrycket står för i sin egentliga betydelse kan sägas utgöra en bild för det ting, det fenomen eller den idé som uttrycket står för i överförd bemärkelse. Man talar här om bildled och sakled, på engelska vehicle och tenor. Alternativa benämningar är källa och mål. Bildledet är vanligen mera konkret eller påtaglig än sakledet. Oftast förväntas bildledet även vara bättre känt än sakladet. Detta torde åtminstone vara en förutsättning för att metaforen skall ha en kognitiv betydelse. I det metaforiska uttrycket "livet är en teater" utgör livet sakledet medan teater utgör bildledet.

Metaforerna är ofta i strikt mening omöjliga uttryck, så att ord används eller kombineras i sammanhang där de normalt inte är gångbara. I dylika fall torde det inte förekomma någon risk för att uttrycken felaktigt tolkas bokstavligt. Ibland är utryck ämnade att förstås i både bokstavlig och överförd bemärkelse. Man talar här om mångbottnade uttryck. Att uttrycket skall tolkas i överförd bemärkelse framgår vanligen ur sammanhanget. För att en allegori skall vara begriplig måste vissa uttryck som den bygger på samtidigt tolkas bokstavligt och bildligt.

Metaforen ger ordet en ny, oegentlig betydelse. Det förväntas dock finnas någon form av likhet mellan det som ordet betecknar i bokstavlig bemärkelse och det som ordet betecknar i bildlig bemärkelse. Exempel på metaforer är uttrycket bubbla i ekonomiska sammanhang och virus som en beteckning på en viss typ av oönskad programvara. Likheten mellan en ekonomisk bubbla och en bokstavlig bubbla ligger där i att båda kan växa tills de "spricker" eller tills "luften går ur" dem. I ekonomiska sammanhang är emellertid även "spricka" och "luft" som kan "gå ut" metaforiska uttryck. I användningen av dessa metaforer uttalas sakledet i regel inte med ett egentligt namn. Företeelserna torde inte ens ha några andra namn än de metaforiska namnen.

Metaforer förskönar tal och skrift. Om metaforerna lämnas bort från en text, kan den bli olidligt torr och prosaisk. Men metaforer har inte bara estetisk betydelse: metaforer är ofta nödvändiga för att uttrycka fenomen som ännu saknar etablerade begrepp eller som är allt för komplicerade eller abstrakta för att (för ett visst syfte eller för en viss publik) beskrivas i bokstavliga termer.

Ibland används metaforer som förkortningar eller sammanfattningar. Metaforer utgör ofta omskrivningar, men ibland är metaforen den enda tillgängliga formen av uttryck. Många idéer och begrepp skulle inte existera om inte någon kreativ människa först skulle ha lanserat en slående metafor för dem.

Ett uttryck som används som en metafor kan sägas ha en bokstavlig eller egentlig och en bildlig eller överförd bemärkelse. Det är emellertid inte alltid entydigt vad som är bokstavlig och vad som är bildlig mening. Det torde vara uppenbart att det finns en bildlig likhet mellan en söt flicka och ett sött bär, men båda kan hävdas vara så väl bildligt som bokstavligt söta. Datavirus uppfattas i dag allmänt som virus, som smittar. I framtiden kommer man kanske tvärtom att föreställa sig organiska virus som programvara, som man bör skydda sig mot med (organiska) antivirusprogram. I analogiska metaforer kan bildled och sakled i regel byta plats, såvida leden är lika konkreta. Liksom en bägare kan benämnas "Dionysus sköld" kan en sköld benämnas "Ares bägare", eftersom bägaren förhåller sig till (vinets gud) Dionysu så som skölden förhåller sig till (krigets gud) Ares. Metaforparet yin/yang utgör ett intressant exempel på mångdimensionella metaforer av det analogiska slaget. De ursprungliga och bokstavliga yin och yang torde vara skuggsidan respektive solsidan av ett vattendrag, men varje par av representanter för yin och yang eller bärare av egenskaperna yin och yang utgör en metafor för varje annat par av representanter för yin och yang.

En metafor utvidgar betydelsen av ett ord, men det är inte entydigt när utvidgningen sker via metaforer. Före det fanns ubåtar betydde båt någonting som man färdades med på vattenytan. Man kunde hävda att undervattensbåten medförde att betydelsen av begreppet båt förändrades eller utvidagades, så att det även inkluderade fordon som rör sig under vattenytan, men man kan även hävda att en ubåt inte är en egentlig båt, utan endast en metaforisk båt, en båt endast i bildlig bemärkelse. (En ubåt benämns för övrigt inte "båt" på alla språk.) När rymdskeppet var en nyhet föreställde man sig det som ett skepp för rymdfärder, liksom luftskeppet hade varit ett skepp för färder i luften. Man kan hävda att så väl luftskeppet som rymdskeppet utvidgade betydelserna av begreppet skepp, men man kan även hävda att ingendera är bokstavliga skepp, åtminstone inte i samma mening som skepp som man färdas med på vatten. Vad "virus" beträffar är det uppenbart att, trots det gemensamma namnet, det handlar om två helt skilda begrepp.

Man kan dela in metaforer i visuella och funktionella. Exempel på visuella metaforer är örat på en kopp och musen som man använder till bordsdatorn. Örat på en kopp kallas öra för att det visuellt liknar ett människoöra liksom en datormus vanligtvis liknar en egentlig mus. Likheten mellan bildled och sakled i en visuell metafor behöver inte nödvändigtvis vara visuell, utan den kan även vara blott strukturell, men åtminstone bildledets struktur har vanligen en (för oss seende) visuell form. Exempel på funktionella metaforer är uttrycken bära sitt kors, minne för en funktion i datorer och papperskorg för vissa mappar i operativsystem. Det finns ingen visuell likhet mellan en egentlig papperskorg och en digital dito, fastän en ikon eller visuell bild av en bokstavlig papperskorg symboliserar en viss "mapp" för "raderade" filer. En metafor kan även samtidigt vara både visuell och funktionell. En dylik metafor är tangentbord för tangentbordet till en dator. En annan dylik metaforer är ben för stolben. Dessa metaforer är dock så etablerade att de vanligtvis inte uppfattas som metaforer, kanske delvis just som en följd av att de samtidigt är visuella och funktionella. Man talar här om bleknade, svaga eller döda metaforer. En visuell metafor som bleknat kan på ett annat område fungera som en levande funktionell metafor. Exempelvis är en flaskhals ursprungligen en visuell metafor, men då man betraktar trafikleder eller byråkrater som flaskhalsar används den döda visuella metaforen som ett bildled i en ny funktionell metafor.

Ett uttryck kan vara metaforiskt, men med metaforer behöver man inte nödvändigtvis förstå uttryck eller ens överföringar av ord eller utryck. En metafor behöver åtminstone inte i sig vara ett uttryck, utan en metafor förutsätter ofta rätt sammanhang. Säger en reporter som refererar från ett världsmästerskap i friidrott att "ribban är för högt lagd", så uppfattas uttrycket knappast som en metafor, men uttalar en kulturjournalist samma sats i en resession är uttrycket med största sannolikhet ämnat som en metafor. Med metaforer kan man även förstå överföringar av begrepp och idéer (istället för ord och uttryck). Ofta är överföringarna nämligen inte uttalade. Uttrycket "presidentkandidaten föll på målrakan" bygger t.ex. på en outtalad överföring av begreppet (eller idén) kapplöpning till begreppet presidentval. Man kan tänka sig att det ibland existerar omedvetna överföringar innan metaforerna fått verbala uttryck.

Startsida

  http://www.wadenstrom.net/metafor    ralf.wadenstrom@helsinki.fi