Vad är vetenskap?

Ett sätt att bestämma vad vetenskap är är att göra en avgränsning mot pseudovetenskap och kvacksalveri genom att ställa upp vissa metodologiska kriterier. Ett annat sätt, som ger en mera relativistisk bild, är att idéhistoriskt, vetenskaphistoriskt eller sociologiskt studera vad man i olika tider förstått med vetenskap. Här finns det språkliga skillnader. På engelska står science närmast för naturvetenskap. Det samma gäller motsvarande benämning på romanska språk. Den sociologiska synen på vetenskapen slog igenom på 1960-talet med fysikern Thomas Kuhns bok The Structure of Scientific, men Kuhn verk föregicks av medicinaren Ludwig Flecks Uppkomsten och utvecklingen av ett vetenskapligt faktum, där Fleck introducerar begreppen tankestil och tankekollektiv.

Enligt en populär, ofilosofisk föreställning handlar vetenskap om kunskap eller ”fakta” där religion handlar om tro. Speciellt det finska språket föranleder en dylik uppfattning. Religion och vetenskap är dock inte varandra uteslutande alternativ, om än religiösa trosföreställningar kan stå i konflikt med vetenskapliga rön. Fastän begreppen vetenskap och vetenskaplig är värdeladdade och fastän det finns ideologier som gör anspråk på vetenskaplighet, ger vetenskapen till skillnad från religionen inga etiska direktiv eller svar på existentiella frågor.

Man brukar räkna Thales och naturfilosoferna från Miletos på 600- och 500-talet f.Kr. som de första utövarna av vetenskap. Andra viktiga milstolpar i vetenskapshistorien är läkekonstens fader Hippokrates (400-talet f.Kr.), Aristoteles, Euklides, Archimedes, Kopernikus och Galilei. Även den empiristiska filosofen Bacon, som förespråkade induktion som ett "nytt redskap", intar en viktig roll i vetenskapens, metodologins och vetenskapsfilosofins historia.

Distinktionen mellan vetenskap och filosofi är diffus långt in på nya tiden. Fysikern Isac Newton (1642-1727) benämnde själv sitt värv naturfilosofi. Istället för att skilja mellan vetensskap och filosofi, betonade man tidigare skillnaden mellan historia och filosofi. Enligt en gammal distinktion mellan historia och filosofi redogör historia för partikulära kunskaper, medan filosofin studerar det allmänna. En mera ursprunglig betydelse har benämningen historia behållit i uttrycket naturhistoria, som ju inte är historia i den mening som vi idag vanligtvis ger ordet. Enligt den rationalistiska traditionen, som går tillbaka till Parmenides och Platon, kan man ha vetskap eller säker kunskap (episteme, scientia) endast om det allmänna. På engelska förstår man med sciense närmast naturvetenskap, medan humaniora benämns art. En motsvarande benämningar används på romanska språk.

Det nutida begreppet vetenskap har även formats av empiristiska synpunkter. Många vetenskaper har utvecklats ur filosofin, men genom utvecklingen av empiriska metoder blivit fristående vetenskaper. Med vetenskap förstår man idag vanligen empiriska vetenskaper. Undantag är de formella eller aprioriska vetenskaperna matematik och logik.

Det räcker inte med att forskning uppfyller metodologiska krav för att forskning skall beraktas som vetenskap. Vetenskap är en institutionaliserad aktivitet, som utövas vid etablerade eller erkända högskolor och forskningsinstitutioner. Med vetenskap syftar man för övrigt inte bara på en aktivitet, utan även på resultatet av vetenskaplig aktivitet. Vetenskap är altså dels institutionaliserad, systematiserad kunskap, dels institutionaliserad verksamhet vars mål är systematiserad kunskap.

Startsida

http://www.wadenstrom.net/vetfil    ralf.wadenstrom@helsinki.fi