En central vetenskapsfilosofisk fråga är vad kunskap är, eller närmare bestämt vad vetenskaplig kunskap är. All kunskap är inte vetenskaplig. Att ha kunskap är att veta, att ha vetskap. Kunskap är inte det samma som information, data eller fakta, som alla är möjliga översättningar av det finska ordet tieto. Kunskap kan strängt taget inte finnas i böcker, för böcker kan inte veta någonting eller tro på någonting. Däremot kan man få kunskap genom att del av information som finns i böcker. Man kan även ge uttryck för kunskap i böcker eller andra medier. Enligt den klassiska definitionen på kunskap, som går tillbaka till Platons dialoger Menon och Theaitetos, är kunskap sann, välgrundad övertygelse. Att ha kunskap eller veta betyder enligt denna definition att man även måste tro på det man vet. Vad detta innebär är inte entydigt, men det har inte så stor betydelse när det gäller vetenskapsfilosofi. Av större vikt är vad det betyder att någonting är sannt och vad der betyder att en övertygelse eller trosföreställning är välgrundad.
Den gren av filosofin som undersöker vad det betyder att någonting är sannt kallas sanningsteori. Här kan vi nämna tre olika sanningsteorier: korrespondensteorin, koherensteorin och pragmatismen. Enligt korrespondensteorin är en sats sann om den motsvarar verkligheten eller fakta. Enligt koherensteorin är en övertygelse eller en sats sann om den hänger ihop med andra övertygelser eller satser. Enligt pragmatismen är en sats sann om dess praktiska följder är nyttiga.
Att en slutsats eller övertygelse är välgrundad betyder att det finns goda skäl att hålla övertygelsen för sann. Vad detta mera exakt betyder är en epistemologisk och metodologisk fråga.
http://www.wadenstrom.net/vetfil08 ralf.wadenstrom@helsinki.fi