Aristoteles tolkning av metaforer

Aristoteles (384 - 322 f.Kr.) skriver om metaforer i sitt studium av poetik (Om diktkonsten) och retorik (Retorik). Att Aristoteles uppmärksammar metaforerna gör inte i sig metaforer till ett filosofiskt studieobjekt. Varken poetik eller retorik har traditionellt räknats till filosofins domän. Jämfört med sin lärare Platon förhöll Aristoteles sig fördomsfritt till så väl poesi som retorik, men han gjorde inga egentliga filosofiska tillämpningar av sin tolkning av metaforer.

I boken Retorik skriver Aristoteles främst om hur man väljer rätt metafor beroende på sammanhang. Aristoteles påpekar här att samma sak kan uttryckas med så väl hedrande som kränkande metaforer. Det gäller därför att varsamt välja rätt metafor. I Retorik gör Aristoteles en distinktion mellan metafor och liknelse, fastän han samtidigt påstår att en liknelse är en metafor. När man säger att någon "ryter som ett lejon" är det fråga om en liknelse, men när man om någon säger att "lejonet ryter" är det en metafor. Om liknelser säger Aristoteles vidare att de liksom i analogiska metaforer handlar om förhållandet mellan två ting. Därför är de även omvänbara. Om en sköld kan sägas vara "som en bägare", kan en bägare i sin tur sägas vara "som en sköld". Lämnar man bort de förklarande orden ur en liknelse blir liknelsen, enligt Aristoterles, en metafor. Som exempel på analogiska metaforer nämner Aristoteles Dionysus bägare och Ares sköld. Vinbägaren är för Dionysus det samma som skölden för Ares. Därför kan en poet kalla en bägare "Dionysus sköld" och en sköld "Ares bägare".

I Om diktkonsten definierar Aristoteles begreppet 'metafor': en metafor är en användning av ett ord för ett ting på ett annat ting. Aristoteles nämner i samband med denna definition att en förflyttning eller transport - det grekiska ordet metafor betyder transport eller överföring - kan ske från arten till släkten eller från släkten till arten. Som ett exempel på transport från arten (det speciella eller individuella) till släktet (det allmänna) nämner Aristoteles användandet av talet 'tusen' för många i satsen "Odysseus har gjort tusen ädla gärningar". Talet 'tusen' är enligt Aristoteles alltså ett exempel på många. Aristoteles studium av metaforer inkluderar även metonymier och synekdoker. I Aristoteles skrifter ryms dessa inom begreppet 'metafor'.

Startsida

  http://www.wadenstrom.net/metaforer    ralf.wadenstrom@helsinki.fi