Paradigm

Paradigm betyder modell, förebild, mönster eller mönstergillt exempel, men uttrycket paradigm har av Thomas Kuhn, fått en vidare betydelse. Kuhns idé om paradigm är insprirerad av Ludwik Flecks idéer om tankestil och tankekollektiv. För Kuhn står paradigm bl.a. för rådande tänkesätt som domineras av paradigmatiska exempel eller modeller. Då ett paradigm i den kuhnska betydelsen präglats av en modell som överförts från ett område till ett annat, kunde man säga att en viss metafor präglar ett rådande tänkesätt. (Detta förutsätter att vi med metafor inte bara förstår uttryck eller uttryckssätt.) Paradigm i denna bemärkelse betyder ungefär det samma som Foucault kallade epistemes.

En dominant bild eller tankemodell som lånats från naturvetenskapen till ekonomin är "det naturliga urvalet". Darwins teori om arternas evolution hjälper oss på ett överfört plan att gestalta den fria ekonomins mekanismer - vare sig vi härigenom får en riktig eller felaktig bild av marknaden. Ändå torde Charles Darwin själv ha fått inspirationen till sin teori om arternas utveckling från samtida liberala ekonomiska teorier.

En modell som föråldrats på sitt ursprungliga område kan leva kvar som en överförd modell eller ett paradigm på ett annat område. Ett berömt exempel på ett "föråldrat" paradigm är den newtonska mekaniken. Medan den klassiska fysiken (åtminstone delvis) ersattes av en ny fysik, överlevde det mekanistiska paradigmet inom samhällsvetenskapen. Liksom den positivistiska sociologin och tron på samhälleliga prognoser hade varit otänkbar utan den newtonska mekaniken, tycks det ha behövts en kaosteori för att man skulle inse att sociala omvälvningar inte alltid kan förutspås. Lika väl är människors sociala beteenden lika artskilda från vätskors och gasers kaotiska virvelrörelser som från fasta kroppars mekaniska rörelser.

Hayden White använder begreppet paradigm för dominerande modeller som är om möjligt ännu mera fundamentala än paradigm i den kuhnska bemärkelsen. För White utgörs de grundläggande paradigmen inte av olika metaforer, utan av olika typer av troper. De fyra olika troperna metafor, metonymi, synekdoke och ironi utgör de alternativa paradigm genom vilka historiker och historiefilosofer gestaltat historien. Dessa paradigm motsvarar även fyra epoker i historieskrivningens historia.

Inom retoriken kan uttrycket paradigm ha en speciell betydelse som har lite gemensamt med de ovan presenterade betydelserna.

Startsida

  http://www.wadenstrom.net/metafor    ralf.wadenstrom@helsinki.fi