Lakoff och Johnson om metaforer

I sin bok Metaphors We Live By från 1980 lyfter George Lakoff och Mark Johnson fram metaforer som ett centralt filosofiskt ämne. Om metaforer säger de allmänt att "The essence of metaphor is understanding and experiencing one kind of thing in terms of another." (s 5) De betonar att metaforer inte bara handlar om språk eller ord, utan att även tankeprocesser i hög grad är metaforiska. (s 6) Våra begrepp baserar sig på metaforer, och metaforerna på metaforiska begrepp. Lakoff och Johnson har introducerat idén om begreppsliga metaforer (conceptual metaphors), förståelse av ett domän genom begrepp och idéer från ett annat domän. Metaforer bygger generellt på överföring av begrepp eller idér (concept) från källdomän (source domain) till måldomän (target domain). Där Richards använder termerna vehicle och tenor, talar Lakoff och Johnson om source och target, källa och mål.

Ett av Lakoffs och Johnsons modellexempel på (strukturella) metaforer är "argument is war". Det är inte så vanligt att man uttryckligen säger att ett gräl eller en diskussion är ett krig. Däremot talar man om argument som om det handlade om krig, åtminstone på engelska. Man angriper sin opponent och försvarar sin ståndpunkt. Ett annat modellexempel är "tid är pengar" (time is money). Man säger inte bara att tid är pengar, utan tänker på tid och talar om tid som om tid vore pengar: man slösar och sparar tid, man har tid och ger tid osv.

Förutom om strukturella metaforer skriver Lakoff och Johnson om orienterande (orientational) och ontologiska metaforer. Exempel på orienterande metaforer är "upp" och "ner" samt "framför" och "bakom". De grundläggande orienterande metaforerna bygger enligt Lakoff och Johnson på fysiska eller kroppsliga erfarenheter. Vi står upprätta och förstår därför vad upp innebär. Här har vi vissa beröringspunkter med kroppsfenomenologin, men Lakoff och Johnson anknyter inte själva till den fenomenologiska traditionen.

Ett exempel på ontologiska metaforer är behållare för abstrakta ting så som tankar och idéer. Även synfält (eller synhåll) och tävlingar kan enligt Lakoff och Johnson förstås som behållare som man kan vara innanför eller utanför. På engelska kan man t.ex. säga "I have him in sight" och fråga "Are you in the race".

Lakoff och Johnson betraktar även personifikationer som metaforer, vilket kanske inte är så vanligt. Man säger t.ex. att en "teori förklarar" och att ett "factum talar emot", som om teorier och facta vore personer. Metaforen är här inte det uttalade uttrycket, utan den outtalade idén att teorier eller facta är människor.

I Metaphors We Live By skriver Lakoff och Johnson även om metonymier. De delar in metonymier i följande klasser: del för helhet, tillverkare för produkt, använt objekt för användare, controller för controlled, institution för ansvariga personer, plats för institution och plats för händelse. Den förstnämnda typen av metonymier, del för helhet motsvarar den typ av troper som vanligtvis kallas synekdoke.

Lakoff och Johnson hävdar att det i en metafor inte behöver finnas en (objektiv) likhet mellan sakled och bildled (eller mellan target och source). Istället är det ofta metaforen som skapar (den upplevda) likheten. Metaforer formas av erfarenheter, men samtidigt formas erfarenheter av metaforer.

Startsida

  http://www.wadenstrom.net/metafor    ralf.wadenstrom@helsinki.fi