Spekulativ historiefilosofi studerar (forsknings)objektet för vetenskapen historia, d.v.s. det historiska förloppet. På engelska är substantial philosophy of history en synonym till speculative philosophy of history. "Vad eller vilka lagar styr historien?" är en fråga som den spekulativa historiefilosofin försöker besvara. Den spekulativa historiefilosofin redogör för historiens (det historiska skeendets) mål och story eller röda tråd. R.G. Collingwood skriver i The Idea of History att Hegel och hans samtida med (spekulativ) historiefilosofi menade världshistioria (universal or world history). Historiefilosofi som inte är spekulativ kallas kritisk eller analytisk historiefilosofi. Benämningen spekulativ historiefilosofi är inte kunskapsteoretiskt neutral, utan torde åtminstone ursprungligen vara en empiristisk eller positivistisk benämning på en idealistisk eller metafysisk historiefilosofi som inte fyller de empiristiska kraven på vetenskap eller "vetenskaplig" filosofi.
Medan vetenskapen historia har sina rötter i det antika Grekland härstammar (den spekulativa) historiefilosofin ur kristendomen och judendomen. Medan greken Herodotus (ca 484-425) anses vara den första historikern betraktas den kristne biskopen Aurelius Augustinus (354-430) som den första historiefilosofen. Augustinus systematiserade den bibliska frälsningshistorien till ett historiefilosofiskt schema, som modifierad återfinns eller åtminstone har sin motsvarighet i så väl upplysningsfilosofernas universalhistoria som i den marxistiska historiefilosofin. För Augustinus var de politiska händelserna av mindre betydelse. Det väsentliga var för Augustinus hur Guds frälsningsplan och försyn tog sig uttryck i historien. Det är främst i verket De Civitate Dei som Augustinus redogör för sin syn på historien. Ett centralt tema här är kampen mellan Guds stad och den världsliga staden (djävulens stad). Kyrkan representerar relativt sett "Guds stad", medan det världliga riket (den politiska makten) och speciellt Rom representerar den "världsliga staden".
Liksom Augustinus kan Georg Wilhelm Friedrich Hegel (1770-1831) och Karl Marx (1818-1883) anses vara spekulativa historiefilosofer. I själva verket torde Hegels historiefilosofi vara prototypen för den positivistiska förståelsen av "spekulativ" historiefilosofi. Enligt Hegel styr Förnuftet historien. I Hegels historiefilosofi intar Förnuftet en liknande position som Försynen inom Augustinus historiefilosofi. Historiens stora hjältar så som Ceasar och Napoleon är Förnuftets blinda redskap. Det förnuftiga förverkligas med nödvändighet, eller med Hegels egna ord: Was vernüftig ist das is wirklich; unt was wirklich ist das ist vernuftig. Det centrala i Hegels filosofiska världshistoria är idéerna och Andens förverkligande.
Marx materialistiska historiefilosofi kallas historisk materialism. Marx svängde upp och ner på Hegels filosofi, så att anden ersattes med materien, idéerna med produktionsförhållandena. Åtminstone menade Marx själv att Hegels filosofi står på huvudet. Enligt den historiska materialismen handlar historien framför allt om utvecklingen av produktionssätten och egendomsförhållandena. Det är de "materiella" faktorerna som styr historien. Utvecklingen äger rum genom konflikter, speciellt mellan olika samhällsklasser.
Historisk materialism är inte bara namnet på en spekulativ historiefilosofi, utan även på en metod (eller metodologi) för historieforskning och historieskrivning. Gränsen mellan spekulativ och analytisk historiefilosofi är inte heller alltid skarp. Giambattista Vicos (1668-1744) historiefilosofi kan sägas vara så väl spekulativ som analytisk. Enligt Vico genomgår nationella historier cykliska förlopp, som han benämner corsi och ricorsi. Vico delade in det historiska förloppet i tre delar: gudarnas, hjältarnas och människornas tidsåldrar. Efter människornas tidsålder följer på nytt gudarnas tidsålder. Det första stadiet motsvaras på det sociala planet av stamsamhälle, det andra stadiet av aristokrati och det tredje stadiet av demokrati. I de två första stadierna är tänkande poetiskt och kreativt, men i det sista stadiet är tänkandet prosaiskt eller abstrakt och dött.
Läs mera om spekulativ historiefilosofi och världshistoria.
http://www.wadenstrom.net/histfil