Metodologi

Metodologi betyder ordagrant läran om metoden. Ofta används termen metodologi när det vore korrektare att tala om metod eller metodik. Den den svenska översättningen av Paul Feyerabends Against Method har exempelvis titeln Ner med metodologin.

Metodiken måste anpassas till forskningsområdet. Huruvida forskaren söker efter förklaring (Erklärung) eller förståelse (Verstehen) är beroende av ämnet och forskningsobjektet, åtminstone enligt Wilhelm Dilthey. Vill man finna en avsikt bakom en specifik mänsklig handling, måste man välja helt andra forskningsmetoder än om man bedriver naturvetenskaplig forskning. Metoden behöver emellertid även legitimeras av en metodologi, som i sin tur baserar sig på epistemologiska och ontologiska antaganden. Olika metodologier baserar sig på olika ontologier, olika uppfattningar om verklighetens natur.

Mycket förenklat kan man tala om två huvudsakliga traditionella förhållningssätt till hur forskning bör bedrivas: positivism och hermeneutik. Dessa två förhållningssätt representerar inte bara två olika metodologiska uppfattningar, utan står även för två fundamentalt olika uppfattningar om verkligheten, eller åtminstone två olika uppfattningar om den verklighet som vetenskapen eller respektive vetenskaper studerar. Medan positivismen står för objektivism och realism, står hermeneutiken ofta för subjektivism och relativism.

Till skillnad från naturvetenskapliga begrepp saknar de ord med vilka vi beskriver historia, kultur och politik ofta fasta definitioner. Den formella logiken, som naturvetenskaperna baserar sig på, kan därför inte med framgång tillämpas på den av människan skapade världen eller kulturen. Forskningsmetodiken måste här redan av denna orsak skilja sig från metodik som tillämpas inom logik, matematik och naturvetenskap. Lika väl har positivister och nypositivister föreskrivit även humanvetenskaperna och i synnerhet psykologin och samhällsvetenskaperna en metodologi av naturvetenskaplig modell.

Startsida

http://www.wadenstrom.net/histfil