Källor

Nej, det här är ingen källredovisning, utan bara lite funderingar över ämnet källor. Här föregår vi med dåligt exempel och försummar allt vad biografi och källförteckning beträffar. Överhuvudtaget är det skäl att förhålla sig mycket kritiskt till material som finns på Internet. Vad som helst kan publiceras, utan att någon redaktion eller förläggare behöver ha granskat materialet. Naturligtvis är inte heller alla tryckta texter tillförlitliga, men genom att utges i tryckt form får en text åtminstone en viss offentlig och officiell status. Det som eventuellt ger denna webbplats en viss trovärdighet är att den fungerar som kurslitteratur för en akademisk kurs vid Helsingfors universitet. Föreläsaren har disputerat med en avhandling som berör ämnet för denna kurs. Det faktum att avhandlingen har granskats och godkänts betyder naturligtvis inte att allt som står i avhandlingen är sannt, men genom att vara en akademisk avhandling har den et högre värde som referens, så vida den fungerar som källa i ett relevant sammanhang.

Källkritik är viktigt för så väl historiker som journalister. För en historiker gäller det dock inte bara att kunna ta ställning till en källas tillförlitlighet. Ett spår i form av ett skriftligt dokument är inte en källa i sig, utan blir en källa först i anknytning till en viss frågeställning och ett visst sammanhang. Å andra sidan kan även en otillförlitlig källa och rentav ett förfalskat dokument utgöra ett spår som i rätt sammanhang kan fungera som en värdefull källa. En av de första som betonade källkritikens betydelse var Leopold von Ranke (1795-1886).

Historiska källor är i första hand skriftliga dokument. Saknas det skriftliga dokument från en period, hör perioden till förhistorien, även om det finns rikligt med arkeologiska fynd från denna tid.

Källor brukar delas in i primära och sekundära. Samma dokument kan emellertid fungera både som primär och sekundär källa, eller åtminstone innehålla så väl primära som sekundära inslag.

Startsida

http://www.wadenstrom.net/histfil