--

Atens storhetstid

Atens politiska och kulturella storhetstid inföll under 400-talet före Kristus. Atenarna hade besegrat perserna i slaget vid Marathon 490 f.Kr. och under Atens ledning besegrade grekerna perserna i sjöslaget vid Salamis 480 f.Kr. Under 400-talet f.Kr. levde även den första stora atenska filosofen Sokrates. Aten var en demokrati, vilket skapade en efterfrågan på sofisternas undervisning. Kulturen och arkitekturen gynnades speciellt under Perikles ledarskap 460 - 429 f.Kr. Bland annat byggdes det berömda templet Parthenon på Akropolis.

Sokrates och Platons filosofi har tolkats som en reaktion mot sofisternas relativism och retorik och det samhälle som gynnade sofisternas undervisning, men å andra sidan föregick sofisterna Sokrates när det gäller intresset för människan och samhället.

Atens politiska storhetsperiod tog slut med det peloponnesiska kriget 431 - 404 f.Kr, i vilket Aten led nederlag mot Sparta. Atens förblev dock länge ett centrum för filosofin. I filosofins historia infaller Atens glansdagar under 300-talet f.Kr. med filosofihistoriens två överlägset mest inflytelserika filosofer, Platons och Aristoteles. Den av Platon grundade Akademin stängdes först år 529 e.Kr.

Efter förlusten mot Sparta följde de trettio tyrannernas välde i Aten, men demokratin återinfördes redan ett år senare. Det var av en demokratiskt tillsatt domstol och jury som Sokrates dömdes till döden år 399 f.Kr.

Man brukar härleda den västerländska kulturen till tre forna kulturer: den judiska, den grekiska och den romerska. Den västerländska religionen och etiken är av judiskt ursprung, demokratin, vetenskapen och filosofin av grekiskt ursprung och rättstänkandet av romerskt ursprung. Tre städer brukar få symbolisera respektive kultur: Jerusalem, Aten och Rom. Det är frapperande att medan Sokrates levde i en demokrati, som hörde till de första i världshistorien, förhöll sig Sokrates och speciellt hans elev Platon kritiskt till det demokratiska systemet. Platons eget politiska ideal, så som det beskrivs i Staten, är en aristokrati av totalitärt slag. Förebilden var snarare det doriska Sparta än det joniska Aten, fastän det filosofiska tänkandet i verkligheten saknade förutsättningar i Sparta.

År 338 f.Kr. intogs Aten av den makedoniska kungen Filip, som var far till Alexander den store, vars lärare Aristoteles varit. Tiden från det persiska kriget 480 f.Kr. till Alexander den store död 323 f.Kr. kallas i grekisk historia den klassiska perioden. Efter Alexander den stores död lämnade Aristoteles Aten, eftersom han nu riskerade att gå samma öde till mötes som Sokrates. Alexandria var det kulturella centrumet under den hellenistiska tiden, men Aten förblev centrum för filosofin.


Startsida


- - http://www.wadenstrom.net/filosofihistoria